Horta, Azorerna

Tjoho! Framme på Azorerna! Så underbart att vara framme. Lite drygt tjugp dagar och knappt 2400 nautiska mil sedan vi lämnade Guadeloupe och får vi väl erkänna nästan fem dygn för motor… Men här är vi och inga reparationer som måste göras vilket är mer än vad många andra får uppleva. Lite tråkigt dock att 34 andra segelbåtar behagade angöra Horta på Faial samma dag som vi. Hamnen hade aldrig upplevt något liknande. Vi blev tillsagda att ankra och på ankringen hade vi nog fått stanna om inte goda vännerna på Streamline varit inne och pratat med hamnkaptenen och ordnade att vi fick en plats vid pontonbrygga. Bra med en liten båt ibland, de större båtarna som fick hamnplats fick vackert nöja sig med att ligga utanför varandra vid kaj.

Framme!

Inte nog med att Kristina och Anders på Streamline fixade hamnplats till oss dessutom bjöd de oss på en underbart god middag på kvällen. Dock blev vi inte så sena. Klockan halv tio låg vi i sängen och sov sedan i elva timmar! När hände det sist?

Med utsikt över Horta och i bakgrunden marinan

Tillbaka till resan. Det kom aldrig något riktigt bra väderfönster för att segla till Azorerna. Det var bara att göra som alla andra och ge sig iväg när det såg minst dåligt ut. Med bottenrevad stor och fock seglade vi iväg med förhoppningar att ta oss så mycket nordost som det gick. Och det gick förvånansvärt bra! Zigge, vindroder styrde oss med 40-50 graders skenbar vindvinkel mot 10-13 meter i sekunden i vind och höga vågor. Vattnet slog över sprayhood och forsade längs skarndäck men vi satt torra och nöjda under sittbrunnskapellet. Trots allt kändes det ganska bra, det vill säga ända tills vi upptäckte att länspumpen gick igång då och då… Vi felsökte och hittade snart att det var Black Jacken, propellertätningen, som envist droppade in saltvatten. Denne Black Jack som vi med stort besvär bytte på Bonaire, med Eos halvt i vattnet, för ett halvår sedan.

Squalls är inte roligt. Regn, vindvridningar, mycket vind och till slut ingen vind alls.

Kunde det sluta med ett farligt vattenintag? Nej, Micke trodde inte det. Borde vi kanske vända och segla tillbaka till Karibien? Den tanken malde i oss båda två. Det var bara någon vecka tidigare som besättningen på en svensk båt fick överge sin båt till havs med en köl som höll på att lossna. Det var inte bara sjösjuka som gav oss en klump i magen…

Dubbelrevad stor och fock och sittbrunnskapellet uppe. Här har vinden blivit mer behaglig men vi gjorde god fart ändå

Ett par dygn senare minskade vinden men det märkligaste av allt var att även Black Jacken mer eller mindre tätade sig själv! Livet ombord kändes betydligt lättare även om tillvaron ”på sniskan”, som bidevindsegling innebär, inte är den bekvämaste.

Guldmakrill på kroken! Men det var också den enda fisk vi fångade. Tre andra nappade men tog sig loss igen..,

Efter åtta dygn kom vi till de ökända hästlatituderna och vi var glada för all diesel vi köpt på oss. Det blev motorgång och rak kurs på Azorerna. Nästan fyra dygn för motor och så var vi norr om högtrycket och fick västvindar. Då fick vi segla plattläns med två spirade försegel ett par dagar innan vi fick halvvind och fick dra upp storseglet igen.

Påfyllning av diesel på en platt ocean. Men vad lite kläder han har! Den tiden är definitivt förbi nu.

Varje dag tog vi hem väderprognoser över kortvågsradion. Och varje dag konstaterade vi att det inte var lättseglat på dessa latituder. Det var lätt att hamna i stiltjebälten och lika lätt att få hårda vindar av alla dessa lågtryck som fanns runt omkring oss. Tiden gick fort och med våra väl invanda rutiner för livet ombord fungerade allt väldigt bra.

Hrm… hur ska vi nu segla idag?

Två valar har visat stjärtfenan för oss alldeles intill båten, mängder av delfiner har lekt i runt båten men framförallt har vi sett miljoner (nja, kanske lite överdrivet) Portugisiska örlogsmän, den förrädiskt vackra lilla blåsmaneten, segla förbi i vattnet. Hu, för att bada här!

Kameran lyckades inte fånga någon bra bild från havet men så här ser maneten ut

Tyvärr blir vistelsen på Horta inte så lång. Om ett par dagar fortsätter vi till en annan av öarna på Azorerna för att därifrån segla vidare till fastlandet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s