St Anne Martinique 2

Vår borrmaskin gav upp andan för flera månader sedan. Vi letade borrmaskin på Grenada när vi var där. Och visst fanns där borrmaskiner men inte för 230 volt och inte med europeiska kontakter. Ny förhoppning tändes när vi kom till Martinique och Frankrike. Men vill man inte ge flera tusen kronor för en maskin så kan man inte gå in i de vanliga järnvaruaffärerna inne i Le Marin. I Fort de France hade vi sett att Carrefour hade en liten behändig apparat med dubbla batterier för bara 600.-. Dumt nog köpte vi den inte då och dagen efter när vi skulle göra det så var de slut.

St Anne

Men nu befinner vi oss inte i Fort de France utan i St Anne och spisen måste bara lagas. Det är inte kul att bara ha en platta vid matlagning och för att laga den andra plattan behövdes en borrmaskin.

Grillning under paraply

Dinge in till Le Marin och sedan buss till närmsta stora Carrefour som låg ungefär två till tre mil därifrån. Och så höll vi tummarna för att de skulle ha maskinen i lager! Vi letade och letade bland hyllorna, ingen enda borrmaskin utan sladd. Suck, suck… Micke envisades med att vi skulle fråga en butiksanställd som kom förbi. Märkligt nog lyckades vi göra oss förstådda och ännu märkligare var att han nickade jakande och gick och sprätte upp en hel låda med Carrefours sladdlösa borrmaskiner från en varuvagn en bit bort!!! Vi blev så glada att vi gick fram till honom och tog två stycken borrmaskiner! Nja, vi behöver nog inte två, men vi hade lovat köpa en till Rosalinda också om vi fick tag i dem.

Micke lagar spisen!

Snabbt lite inköp av mat och med två välfyllda ryggsäckar travade vi ner till busshållplatsen för att åka hem. Men vadå? Var fanns busshållplatsen? Det är motorväg på denna sträckan och bussen hade kört av så vi kunde stiga av vid en busshållplats. Men om man skulle åt andra hållet fanns det ingen hållplats… Jag till och med frågade en inhemsk: Taxi collectif (Martiniques småbussar heter så)? Men fick ett bekymrat svar som jag lätt förstod andemeningen av. Vi hade två alternativ; vi kunde gå ut på motorvägen och gå till nästa hållplats ett par kilometer bort (livsfarligt) eller så fick vi lifta från påfarten. Det fick bli tummen och vi hann nästan ge upp innan en snäll gendarm lät oss följa med till nästa avfart där busshållplatsen fanns, han skulle tyvärr inte längre.

Och så fortsatte resan hem. Vi stod länge och väntade på en buss till Le Marin, men det var tunnsått med bussar. Till sist blev det tummen igen och det visade sig att det alls inte var så svårt att lifta. Men tyvärr kom vi bara korta sträckor varje gång. En man tog oss till nästa avfart och två kvinnor lät oss lifta till en stad en bit bort och så till sist en rolig fransman som pratade med hela kroppen för att vi skulle förstå att han också hade segelbåt. Han lyckades ta oss till en busshållplats dit det även kom bussar. Så sista lilla biten blev det buss och så var vi lyckliga vid dingen och kunde puttra ut till St Anne och Eos.

Promenader blir det också
Micke och Googles Maps hade rätt. Det fanns en väg här. Men stor väg…tja…

Vi har haft några blåsiga dagar då vi inte velat lämna Eos. Mitt i blåsandet blev Micke sjuk! Hög feber och influensasymtom. Eftersom det inte är så troligt att det är influensa så gissar vi på denguefeber eller chicungunja. Så nu bidar vi sjukdomsförloppet ute i ankarviken och hoppas det är en lindrig variant han drabbats av och som går över på en vecka.

Så firade vi Mickes födelsedag!
Annonser

En reaktion på ”St Anne Martinique 2

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s