Linton Bay, Panama

En riktigt blåsig vecka fördröjde vår segling till Panama. Men tack vare att båten framför oss lämnade ankringen kunde vi ankra om och lägga ut lite mer kätting. Vi är väldigt, väldigt nöjda med vårt Rocnaankare som faktiskt aldrig har svikit oss. Men det skadar ju inte att lägga ut lite extra kätting när vinden viner i byarna. Nu blev inte blåsten så intensiv som vi trodde den skulle bli så det hindrade oss inte från att åka i land under de här dagarna.

Middag hos Liv och Magnus på Nanny

Som tur var var vi inte ensamma om att invänta bättre väder. Vi umgicks en del med besättningarna på Nanny och holländska båten Helena. Den sistnämnda båten hade fått masthaveri på väg till Jamaica. En infästning på masten hade brustit och på ett ögonblick föll hela masten. De hade fått stanna på San Andrés i nio veckor för att göra upp med sitt försäkringsbolag. Olyckan berodde inte på dåligt sjömansskap i det fallet. De är erfarna och noggranna seglare. Men en katamaran hade under samma period ränt rakt upp på ett rev utanför Jamaica. Båda besättningsmännen hade sovit!!!

Reaggie och god mat på restaurang

Men vindarna bedarrade och vi tog ut kursen till Linton Bay i Panama. Fullmåne och ljusa nätter, då är det riktigt fint att nattsegla. Ta i trä, men väderprognoser är rätt så tillförlitliga nu för tiden och vi förvånar oss över hur bra de stämmer. Efter dryga två dygn kastade vi ankare i Linton Bay bland massor av båtar. Fiskelyckan var med oss och trots att vi tyvärr tappade den fina guldmakrillen så fick vi ändå två tonfiskar att förgylla kosten med.

Linton Bay marina där Eos ska upp på land

Vi har nu varit här i sex dagar och hunnit med en hel del. Vi har fått tid för upptagning av Eos på land i nästa vecka. Vi är inte alls nöjda med den gamla bottenfärgen så nu ska botten målas om med annan färg.

Så ser bussarna ut här

Vi har också varit en tur till Panama City med buss. Gamla amerikanska skolbussar trafikerar landsbygden i Panama. De är tämligen obekväma och fylls emellanåt med fruktansvärt mycket folk. Lägg då till att rondören hos medelpanamanen är tämligen stor och att välfyllda matkassar också kräver utrymme. Endast en ingång gör det till en mycket besvärlig och närgången historia att försöka ta sig in och ut. Men stämningen är god och ingen blir sur för lite stötar i svängarna.

Rätt skönt ändå när vi i Colon kunde byta till en modern, bekväm buss med airkondition för resten av resan till Panama City.

Det blev några hektiska timmar i huvudstaden då vi bl.a. fick guida den nyblivne taxichauffören över Google Maps för att vi skulle hitta till våra affärer. Men så småningom kom vi hem med nio meter kapellväv och lite andra nödvändiga saker. Nu ska jag sy nya solskydd. Och Micke har också lite att pula med för vi har just upptäckt att länspumparna, både den manuella och den elektriska inte fungerar riktigt som de ska. Det finns alltid något att göra…

På internetkafé för att skypa och sätta in resebrev

Men solen skiner på oss, fåglarna sjunger, aporna jagar turister på Isla Linton och vi har det rätt gott för övrigt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s