Guadeloupe

Örikena är många och ligger som ett pärlband i Små Antillerna i Västindien. En dag segling tar oss från ett land till ett annat på bara några timmar. I förra inlägget var vi på Dominica och nu är vi på Guadeloupe.

Guadeloupe tillhör Frankrike...
Guadeloupe tillhör Frankrike…

Dominica tillhör ett av de länder som känns mest genuint karibiskt. Men det är fattigt. Liksom i de andra små ö-staterna finns det en önskan att utveckla turismen och det hade byggts hotell på några ställen. Hotell som inte ens var färdigbyggda och närmast verkade övergivna. Tyvärr räcker det nog inte med fina stränder och vattenfall för att locka turister. Om man undantar seglare lär det nog dröja innan större mängder av turister hittar till Dominica.

Det finns i alla fall seglande turister i Portsmouth
Det finns i alla fall seglande turister i Portsmouth

Men vi gillar Dominica. När vi kom till Portsmouth kunde vi konstatera att en riktigt professionell organisation hade byggt upp av ”boatboysen” kring seglarna där. Boatboys är lokala människor som sysslar med att sälja frukt och utflykter och allt möjligt och omöjligt till seglare och de finns på flera öriken här i Karibien. För tio år sedan upplevde vi dem ofta ganska krävande och påflugna. Men vilken skillnad mot idag! Vi möttes av saklig information och fick ett väldigt trevligt bemötande.

Vandring i nationalparken Cabrits med Silke och Roger
Vandring i nationalparken Cabrits med Silke och Roger

Men staden Portsmouth har inte förändrats så mycket på tio år. Visserligen är huvudgatan numera asfalterad men affärerna är fortfarande mycket små och med ett väldigt torftigt utbud.

Hus längs bygatan
Hus längs bygatan

Frukt och grönsaker köper man ute på marknaden. Oturligt nog var vi alltid ensamma om att vilja handla då vi skulle göra våra inköp. Då hojtade damerna från de olika stånden och försökte locka dit oss och det bröt nästan ut slagsmål om vem som skulle få sälja till oss. I sådana sammanhang kryper den blyge svensken fram i oss och vi känner oss inte alls bekväma…

Solnedgång över ankringen
Solnedgång över ankringen

Vi har tidigare beklagat oss över att det är dyrt att handla i Karibien. Och det är dyrt, med ett tydligt undantag; rommen. Rom tillverkas i alla de små nationerna och rom är den stora berusningsdrycken framför allt. Nu är väl inte rom det vi i första hand är ute efter men visst har vi köpt ett par flaskor under månaderna här. På de franska öarna är det vanligare med vit rom än mörk. Nu på Guadeloupe kunde vi inte motstå frestelsen. En flaska 50 procentig vit rom för dryga fem euro! Micke gick systematiskt till väga och kollade ”vad köper andra för sort?” När en ung, välklädd kvinna nappade åt sig en flaska tänkte Micke att det nog var ett bra köp. Men det var det inte! Vi har provat både med coca cola och med kaffe och det är inte gott. Nu återstår bara vad vi ska göra med resten. Ska vi hälla ut den? Ska vi truga på våra besökare den? Eller ska vi skänka bort den? Vi har inte bestämt oss än, kanske vi dricker upp den själva i alla fall, av ren snålhet.

Nej Micke, det är inte lönt att ge sig på egen romtillverkning
Nej Micke, det är inte lönt att ge sig på egen romtillverkning

Nu får vi snart besökare. De kommer till Guadeloupe och ska segla med oss till Antigua. Det ska bli spännande att se hur min kära syster och svåger klarar Atlantens dyningar. Medan vi väntat på dem har vi seglat runt lite på södra Guadeloupe och besökt några fina öar och ankringar.

Vy från Terre-de-Hauts (Les Saints) högsta topp (pust...)
Vy från Terre-de-Hauts (Les Saints) högsta topp (pust…)

Vi har också gjort vissa förberedelser som bunkrat mat, vi är ju i Frankrike, och det finns mat i affärerna. Numera måste vi dessutom köpa fisk för den vägrar nappa längre på våra krokar. Vad gör vi för fel???

Pelikanerna och vi köar vid fiskförsäljningen
Pelikanerna och vi köar vid fiskförsäljningen

Vi har städat och kollat kackerlacksfällorna (inga synliga spår i alla fall).

Andra små rackare försökte ta sig in till oss via havregrynspaketen. Men det satte jag stopp för (undra på att maten blir dyr- när den kastas...)
Andra små rackare försökte ta sig in till oss via havregrynspaketen. Men det satte jag stopp för (undra på att maten blir dyr- när den kastas…)

Micke har varit uppe i riggen för att få bort ”musiken” från den. Våra finurliga tampar som är dragna mellan vant och mast för att förhindra att fallet fastnar runt fotstegen på masten har visat sig fungera som fiolsträngar med kajutan som resonanslåda. Micke lossade på tamparna och förhoppningsvis ska nu våra besökare kunna sova fridfullt utan allt för mycket ljud i förpiken. Det och mycket annat sysslar vi med om dagarna.

Gångjärnet i kylskåpsluckan behövde bytas ut
Gångjärnet i kylskåpsluckan behövde bytas ut

Men var lugna, vi har även tid att njuta av sköna dopp i det emellanåt 30 gradiga vattnet.

Musikglädje på Le Gosier
Musikglädje på Le Gosier
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s