Mindelo, Kap Verde

Vi har nu varit på i Mindelo på Kap Verde i en vecka. Tyvärr en vecka som inte blivit så väl utnyttjad som vi tänkt oss. De första dagarna använde vi i vanlig ordning till att kolla runt i närområdet, alltså Mindelo stad, undersöka vad som gick att köpa i affärerna, vandra runt på de fina marknaderna och gå omkring och titta på folklivet. Sedan gällde det att fixa de där små sakerna som behövde göras efter senaste seglingen.

Underbar frukt och grönsaksmarknad
Underbar frukt och grönsaksmarknad

När vi så var redo att börja se oss om på hela Sao Vicente eller kanske ta en tur till grannön, då började det blåsa väldigt mycket. Nackdelen med att ligga ankrad är just detta dilemmat om det blåser mycket. Då känns det inte så tryggt att lämna sin farkost för någon längre tid.

Fiske med nät runt de ankrade båtarna
Fiske med nät runt de ankrade båtarna

När det väl blåst ordentligt ett dygn så släppte osäkerheten, men vad hände då? Jo, Micke gick och blev magsjuk! På min födelsedag till råga på allt! Så det blev inte något storslaget firande. Det blev visserligen middag i land på restaurang men när vi kom tillbaka till båten fick Micke offra allt till havet igen så det var ju lite bortkastade pengar. Micke som alltid verkat ha en mage av stål och aldrig varit orolig för att mat varit för gammal! Kanske borde han inte smakat på det kap verdianska kranvattnet som vi köpte i marinan?

IMG_1991

Vi hade första parkett på vår ankringsplats precis utanför Mindelo marina. När ARC-båtarna började anlända ett par dagar efter oss kunde vi ge fanfar för de svenska båtarna och när sedan alla gav sig iväg i onsdags var det en imponerade syn när nästan 60 segelbåtar samtidigt gav sig iväg mot Karibien.

På torsdagen lämnade vi ankringen för ett par dagar i marinan innan vi också seglar västerut. Vädret har stabiliserat sig och ser riktigt bra ut för den närmsta veckan.

Idag ska vi uppsöka myndigheterna och få klarerat ut, handla den sista maten och torka bort den värsta sanden som ligger precis överallt på båten. Här på Kap Verde råder ständigt dis på grund av att ökensand från Afrika blåser hit med den stadig nordostpassaden som råder.

Än har vi inte ordnat så att det går att se vår position ute på havet från hemsidan. Men det kommer så småningom. Är det någon som vill följa oss över Atlanten går det bra att hitta oss på nätet enligt följande: www.winlink.org tryck på positionsrapport och leta upp Mickes anropssignal SM7YNL

Karibien nästa!

Annonser

Mindelo, Sao Vicente, Kap Verde

Igår kom vi fram till Kap Verde! Vi ligger för ankars utanför Mindelo på Sao Vicente. Vi hade en riktigt fin segling hit. Inte bara för att vi hade lagom med vind hela tiden utan också klart och fint väder. Det tog oss drygt sex dygn och vi hade en snittfart på 5.2 knop. Klart godkänt för Eos!

Vi rullade ut seglen på Kanarieöarna och rullade in dem när vi kom fram.
Vi rullade ut seglen på Kanarieöarna och rullade in dem när vi kom fram.

Det farligaste som hände under resan var när ett stort, upphinnande lastfartyg hade kollisionskurs på oss en mörk natt. Det var först när vi kallade upp fartyget för tredje gången på VHF-en som en mycket trött kapten svarade oss och ändrade på kursen. Det är tur att det alltid finns vaken vakt på Eos i alla fall! Visuellt såg vi endast två båtar på hela resan varav lastfartyget ovan var det ena. Men vi har ju numera en AIS ombord som gör att vi kan se fartyg på vår plotter som är långt utanför vår horisont. Så nu kan vi kalla upp fartyg vid namn viket ju ökar sannolikheten mycket för att vi ska få ett svar och andra fartyg kan se vad vi heter och att vi är en segelbåt.

Akterdäck där fisket bedrivs och Zigge med sin nya vindflöjel
Akterdäck där fisket bedrivs och Zigge med sin nya vindflöjel

Det roligaste som hände under resan var nog när vi fick en stor fin guldmakrill på kroken! Mindre kalabalik ombord innan fisken kom upp på däck och blodigt och besvärligt innan våra slöa knivar lyckades dela den i stora fina filéer. En inte helt lätt process på en gungig båt . Men fisken räckte till middag för fyra dagar och då var det inga små portioner det handlade om. För första gången åt vi tunna bitar rå guldmakrill doppade i japanska soja och pepparrot. Vilken delikatess!

Flygfisk som har flugit upp på däck
Flygfisk som har flugit upp på däck

Vi har lite svårt att få kontakt via kortvågsradion. Vi får kontakt men blir ofta nedkopplade innan vi hunnit få hem de stora väderprognoserna. Det kan ha med atmosfären att göra eller så är det något med våra apparater som inte är optimalt. Vi skickade i alla fall en positionrapport där vi skrev och berättade om detta dilemma. Döm om vår förvåning när vi dagen efter fick ett mail från en amatörradiokille som heter Jeff. Han skickade oss en kort väderrapport på engelska och har fortsatt att skicka prognoser varje dag! Visst är det fantastiskt snällt! Men hur han begrep vad vi skrev i positionsrapporten på svenska undrar vi fortfarande???

Från ankarviken i Mindelo. Det finns många sätt att bli bogserade på...
Från ankarviken i Mindelo. Det finns många sätt att bli bogserade på…

Nu stannar vi på Kap Verde minst en vecka. Vi var iland igår och gjorde den nödvändiga inklareringen och växlade till oss Kap Verdianska Escudos. Vi köpte också ett SIM-kort till IPAD-en, en gigg för mindre än sjuttio svenska kronor! Världen har förändrats sedan vi seglade för tio år sedan. Numera kan man ha internet i båten för en mycket rimlig penning. Sedan sov vi väldigt gott hela natten.

La Gomera, Kanarieöarna

Vi befinner oss återigen på La Gomera efter vår lilla avstickare till Teneriffa i förra veckan. Vi fick en jättefin segling dit tack vare att vi redan från början tog ett rev i storen och att vinden låg akter om tvärs precis som väderprognoserna sa. Dock berättade prognoserna inget om att vi skulle få vindar upp mot 15 m/s, men det gissade vi själva, därav revet och att genuan fick vila på denna resan. Det räckte så väl med focken. Att sedan vinden höll i även runt hörnan på Teneriffa och enda in i Las Galletas marina var inget vi räknade med men det var ju bara bra.

Regnet höll sig i fjärran tack och lov
Regnet höll sig i fjärran tack och lov

Det var inte helt lätt att hitta en marina nära Los Christianos där min syster Eva och svåger Ralf befann sig sedan ett par dagar tillbaka, det fick bli Las Galletas som visade sig ha väldigt täta bussförbindelser dit. Så när väl förtöjningarna var på plats så skyndade vi oss till Los Christianos.

Ett glas sangria smakade gott!
Ett glas sangria smakade gott!

Det var inte den soligaste och finaste veckan som Eva och Ralf valde att åka till Teneriffa, det var istället den vecka då även svenska nyheter berättade om katastrofregn på Kanarieöarna med bortspolade vägar och annat elände. Nu drabbades varken besökarna eller vi alltför mycket av det dåliga vädret. Visst fick även vi en del skyfall över oss men vi hade också en hel del sol och värme. Mest njöt vi av trevlig samvaro, solbad på ”Beverly Hills” poolområde och en riktigt fin bilutflykt runt Teneriffa.

Snö på Teneriffas topp. Fel klädsel för dessa höjder!
Snö på Teneriffas topp. Fel klädsel för dessa höjder!

Las Galletas var ingen rolig marina att ligga i. Det gick in mycket oroliga strömmar som gjorde att det hela tiden drog och slet i förtöjningarna. Hade vi haft anlag för sjösjuka hade vi garanterat varit sjösjuka hela tiden vi var där. Det var ledsamt att krama om syster och svåger när vi lämnade dem på lördagen men det var väldigt skönt att lämna marinan morgonen efter.

Vindarna över till La Gomera skulle vara mycket svaga och det var de ungefär två tredjedelar av sträckan. Sedan ökade de från två till åtta meter per sekund på ungefär tio sekunder! Vi hann knappt bli förvånade…

San Sebastian på La Gomera från ovan
San Sebastian på La Gomera från ovan

Vad vi sysslar med på La Gomera? Tja, allt det vanliga; bunkrar mängder av mat och vatten, handtvättar var och varannan dag (alla gör det, det är så dyrt att använda tvättmaskinerna), fixar med båten. När jag städade akterkabinen och skulle damma, lyfte jag på en madrass och vad fick jag syn på? En kackerlacka!!! Aldrig nånsin förr har vi haft kackerlacker i båten. Rent på instinkt tog jag trasan jag hade i handen och knep den. Gick sedan ut på kajen och studerade det nu döda djuret noga. Kunde det vara något annat än en kackerlacka? Jag googlade på kackerlacka och hittade en bild på exakt samma insekt. Vad hade jag gjort? Jag har hört att när man dödar en kackerlacka så sprutar det ut kackerlacksägg ur den. Betyder det att vi snart har båten full av kackerlackor? Så blev det hög tid att äntligen placera ut all kackerlacksfällor som vi redan hade inhandlat. Massor med små burkar med härligt gift och därtill små söta fällor.

Inga ovälkomna hyresgäster i fortsättningen!
Inga ovälkomna hyresgäster i fortsättningen!

Två dagar senare berättade paret på grannbåten att de hade stor sanering ombord. De hade massor av kackerlackor, så de giftbesprutade hela båten. Ytterligare någon dag senare deltog vi i en mingelträff med seglare på bryggan. Då kom vi i samspråk med ett engelskt par. De hade också haft kackerlackor ombord!

Vi tröstar oss med att vi i varje fall inte sett minsta spår efter ytterligare kackerlackor ombord hos oss.

I morgon seglar vi till El Hierro, den allra sydligaste av Kanarieöarna. Därefter lämnar vi snart Europa och seglar vidare till Kap Verde!